Körsträckan i lastbil minskade kraftigt 2024, till den lägsta nivån sedan mätningarna startade år 2006. Det visar ny statistik som 2030-sekretariatet sammanställt. Det vore klimatmässigt positivt men tyvärr döljer sig en mindre positiv och svårmätt verklighet.
Körsträckan för tunga lastbilar på svenska vägar har varit relativt konstant sedan år 2010 räknat per capita, med en viss uppgång åren 2015–2017, följt av en minskning under pandemiåren och en återhämtning därefter. Svängningarna har dock varit mycket mindre än för körsträckorna i personbil. Den stora och överraskande förändringen sker år 2024, med 15% minskad körsträcka på ett enda år. Körsträckan för tunga transporter var ifjol den lägsta sedan 2030:s mätningar startade år 2006.
– En minskad körsträcka för tunga godstransporter gör det lättare att klara klimatmålen eftersom utsläppen minskar, allt annat lika. Men den snabba minskningen 2024 kan tyvärr till stor del bero på att utländska åkare tagit en större del av den svenska marknaden än förut. Det behövs mer tillförlitlig, aktuell och heltäckande statistik för cabotage, konstaterar Per Östborn, ansvarig för 2030-sekretariatets indikatorer.
Genomsnittlig körsträcka på svenska vägar i tung lastbil per capita
| År | km/capita |
| 2010 | 495 |
| 2015 | 462 |
| 2020 | 455 |
| 2021 | 473 |
| 2022 | 480 |
| 2023 | 466 |
| 2024 | 401 |
– Minskade körsträckor med lastbil kan uppnås genom mer samlastning och effektivare logistik, men tyvärr har fokus på snabb leverans, fri frakt och fria returer motsatt effekt, förstärkt av väldigt billiga fossila drivmedel. Visserligen har säkert byggrelaterade transporter minskat, men vi bedömer ändå att stora delar av minskningen beror på mer utländska åkare på svenska vägar, säger Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet. ”Det är hög tid att få koll på hur stort cabotaget egentligen är, och att bedöma vilken klimatpåverkan det har.”
2030-sekretariatet noterar också att antalet körda mil med riktigt tunga lastbilar (över 26 ton) ökat successivt medan körsträckan i lättare tunga lastbilar (3,5–26 ton) minskar.
– Tyngre lastbilar har högre lastkapacitet, men trots detta har inte godstransportarbetet eller lastningsgraden ökat. Det verkar som om lastbilarna i Sverige används alltmer ineffektivt, vilket kan ha att göra med den snabba ökningen av e-handeln, kommenterar Per Östborn.
Med projektet ReduCT följer 2030-sekretariatet omställningen av tunga transporter i Skandinavien tillsammans med norska Grön Landtransport och Rådet for Grøn Omstilling.
Samtliga siffror kommer från Trafikanalys: Trafikarbete på svenska vägar, och SCB:s Befolkningsstatistik. Uppdelningen per capita görs för att säkerställa att förändringar i befolkningsmängd inte ger en felaktig bild av teknik- och beteendeskiften. Den gröna linjen i diagrammet avser en tänkt referensutveckling i linje med Sveriges nationella klimatmål.
Källa: 2030-sekretariatet
